Kanske.
Jag tycker om sättet författare beskriver sina huvudkaraktärer i böcker.
"Cissi var egentligen modemedveten hon hade bara inte haft råd att köpa designerkläder, eller tid att bry sig överhuvudtaget, sedan hon börjat plugga.
När hon idag klev upp ur sängen gick hon därför bara raka vägen in i badrummet, tvättade av natten och hoppade sen i ett par shorts, tog på sig sport-bh:n och drog över ett linne. Det fick duga.
Hon satte på tevatten och gick direkt till bordet och började plugga. Det var inte mycket annat man kunde göra. Hon skulle klara tentan.
Hon pluggade intensivt i någon timme innan hon började känna yrseln komma smygande. Hon gick och la sig på sängen.
'Jag tror jag är full' tänkte hon. Allt snurrade och hon kände hur hon trycktes ner mot sängen.
Det var alltid så, alltid var det något som krånglade. Hon hatade det men visste att det bara var att vila en stund.
Hon kunde på avstånd höra hur det började röra sig i lägenheten men hon kunde inte öppna ögonen. De fick tro att hon sov. Efter en timme hade det gått över igen och hon gick upp, drack lite vatten och satte sig återigen för att plugga lite.
Nu gick det lite lättare.
Hon saknade sina vänner, de som visste att bitterheten, som den här tiden på året var en övervägande del av henne, bara var en bit av henne. De visste att hon egentligen var så mycket mer. De kunde skämta om det utan att vara anklagande.
Här var det inte riktigt så, det tog på krafterna. Kanske var det därför ångestattackerna kom allt oftare?
Hon tyckte verkligen att det skulle bli skönt att få lite semester snart.
En vecka på korfu, det skulle sitta fint.
Jobba skulle hon göra också. Hon skulle bli rik, tatuera in en Jufwas Anders Ersson- detalj på ryggen, klättra och segla.
Bli lycklig."
Kommentarer
Trackback