Cissiluren

Istället gick jag iväg till the Body shop eftersom jag för en gångs skull lyckades få med mig presentkortet när jag gick hemifrån. På jakt efter ett nytt läppstift smög jag in i den lilla butiken.

"Dags att köpa nytt läppglans?" ett butiksbiträde kommer fram för att hjälpa mig. (Jag tycker att det är jättejobbigt ivanliga fall, att någon annan ska välja åt mig eller hjälpa mig över huvudtaget men när det kommer till smink är jag lost så jag blev glad)

"Ja, eller jag hade nog tänkt mig ett nytt läppstift..." Jag stirrar in bland de olika röda, rosa och bruna nyanserna.

"Vad trevligt! Vilken färg hade du tänkt dig?"

"uhm, rött-ish?" biträdet tittar på mig med samma blick som jag har när jag frågar min lillkusin vad han önskar sig när han fyller och och han svarar: presenter...

"Jaha ja, vilken typ av röd vill du ha?"

"Oj, jag vet inte" Jag känner mig vid det här laget så extremt dryg att jag önskar att jag kunde få stå där ensam och fundera i en kvart, varför anfalla en stackars tjej som inte kan bestämma färg på läpparna?

"Vet du vad vi gör?" Hon visar mig bort till hörnet av butikslokalen och ber mig sätta mig i stolen. "Vi provar lite och så får vi se vad som blir bra!"

Jag känner mig aningens olustig när kvinnan framför mig stirrar på mitt ansikte för att bestämma vilka färger som passar mig.

"Ja, man brukar ju avgöra det här med färgerna på om man är varm eller kall men det går inte riktigt på dig. Du är både och. Dina ögon är typiskt kalla men resten är mer åt det varma hållet"

Ha! Om hon bara visste.

"Vilka färger brukar du ha på dig då?"

"Alla."

"Öh? Alla?"

"Ja, nästan iallafall, jag tycker om färg"

"Oh, okej, vad brukar du ha mest, orange eller babyrosa?"

"Definitivt inte babyrosa"

Hon skrattar och vänder sig om för att ta fram en färg.

"Vad bra du har det som är både kall och varm, då kan du ha alla färger, det är precis så som alla vill se ut"

"Hehe..."

Jag skrattar, om än obekvämt, till och konstaterar för mig själv att den här kvinnan måste vara väldigt bra för affärerna. När hon senare ger mig en komplimang för mina fantastiska läppkonturer vet jag inte riktigt hur jag ska göra för att låta bli att skratta högt. Jag har ju knappt några läppar!

Nåväl, jag kom där ifrån sminkad och med ett nytt läppstift, då kanske det inte spelar någon roll att jag känner mig som en clown med "tydliga läppkonturer" och massor av färger.