Cissiluren

Jag ville inte ringa från första början. Jag tycket att det är alldeles för obehagligt och det finns så, så mycket jag hellre skulle ta mig för. Det jag den här morgonen sitter och försöker åstadkomma är ett samtal med neuromottagningen. Det går dåligt. Jag har nu ringt 25+ gånger, utan framgång och jag vill så gärna ge upp och lägga mig att sova en stund till. Man får inte ge upp, det är inte okej.

Trägen vinner heter det ju och det här känns som en dålig grej att förlora i.