Cissiluren

Jag ska börja ett nytt liv. Kanske inte nyttigare men absolut lyckligare. Det börjar med att kasta ut det olyckliga.



Ett öppet brev till migsjälv.

Kära Cecilia,

Det är dags att sluta gnälla nu. Du är 22år gammal, det tjänar inget till med detta meningslösa klagande. Det spelar ingen roll att du är ensam, sjuk, utan ljus framtid och med ett allmänt meningslöst liv.
Vill du inte vara ensam får du ta tag i saken och faktiskt träffa folk.
Att du är sjuk har du ingen makt över själv. Kanske blir du frisk och om inte så har du inget val annat än att acceptera det och kämpa vidare. Det finns ingen anledning till att klaga över det. Det finns folk som har det värre.
Vad gäller framtiden, så kan ingen veta vad den innehåller. Du kan visserligen försöka styra den åt det håll du vill men gör det i så fall. Gör val som är genomtänkta men överanalysera inte. Kom ihåg att livet är det som händer vid sidan om.
Angående ditt meningslösa liv. Det är heller inget att hänga upp sig på. Gör något meningsfullt då. Volontärjobba, utbilda dig till specialpedagog, berätta för dina vänner att du tycker om dem eller vad som helst.
Skärp dig!
Bestäm dig för att bli lycklig!

Love, C


Nothing in this world worth having comes easy.