Konsten att...

... sjunga opera utan röst.


Pannkaksfrullen med melodikrysslösning var idag extra festlig.
Jag skulle på någotvis förklara vilken operasångare jag menade genom att ta en ton. Ha!
Det ljudet som flög ut ur munnen på mig kan närmast liknas vid en skata i puberteten. Succé!
Kan inte alls förstå hur jag fick för mig att det skulle gå bra eftersom jag måste ta i och "skrika" för att jag ska kunna delta i någon slags konversation.
Jag kommer få höra operakommentarer hela kvällen. (Just nu är L och far och spelar, mamma och F på stan och jag är ensam hemma, nedbäddad i soffan.)

Nåväl, nu är det dags för mig att bestämma mig för om jag vill fortsätta presentfix, baka eller bara ligga här och se på film. Presentfix it is!

Ha en fin lördagseftermiddag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback