Dag 7 – Min bästa vän

Det har varit en dag med tusen saker att göra så jag hinner inte skriva så avancerat och verkligen inte göra någon, någon rättvisa men här är den iallafall. ”Min bästa vän”.

 


 

Det här med en bästa vän, det tycker jag känns lite olustigt för det implicerar att alla andra är sämre och så är ju inte fallet. Inte ens nästan. Det är bara det att Martina är bäst.

 

Jag har känt Martina i över 16 år och hon känner mig, oroväckande, väl.

Ibland undrar jag om hon inte har en webbkamera i mitt huvud, för innan jag ens börjat tänka och känna så vet hon vad det är jag vill säga. Det är som om hon ser rakt in i min själ, fastän hon är så många mil bort. Av just den anledningen vet hon bara sanningar om mig. Jag kan inte ljuga för henne och jag tror inte att jag skulle lyckas ens om jag la ner all min energi på att försöka.

 

Martina får mig alltid att må bra, det är något speciellt med det. Hon har alltid tid för mig och hon säger aldrig att jag måste skärpa mig eller att jag är töntig. Alla, även de allra minsta, bekymmer är okej. Jag beundrar henne för det, nästan lika mycket som jag beundrar henne för den styrka och det mod hon har inom sig.

 

En gång, när vi gick i mellanstadiet, så skulle Martina flytta. Hon skulle flytta till Dala-Floda och det är ganska långt från Ludvika när man går i fyran. Jag grät i två dagar i streck. Jag var så olycklig att jag inte visst hur det skulle gå. Det gick så klart bra för nu är vi här, många år senare och mina dagar känns inte okej om jag inte någon gång hör i från henne. Jag förstår om det låter konstigt men jag måste, måste, måste få min dagliga dos av Martina annars skulle jag förtvina i cynism och självförakt. För ni förstår, hon tror på kärlek den kvinnan. Det tycker jag är så vackert och jag känner en enorm trygghet idet.

 

 

 

Jag misstänker att jag lägger på tok för mycket på denna underbara lilla människa och jag försöker varje dag bli en så bra människa och vän som hon är och om jag kan lyckas, till en femtedel, då kan jag kanske vila men fram tills dess är det bara att försöka och försöka.

 

Det här är min låt till dig M, (inte för att du är ett monster men för att låten är rackarns fin)

Nu måste, måste, måste jag sova. Godnatt♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback