And we could have named her Anna
[Soundtrack]
För en vecka sedan ringde min läkare på neurokirurgen.
Han ville säga tack och adjö, ha ett bra liv och hoppas att vi inte behöver ses igen.
Först ville han såklart diskutera mitt icke fungerande öga (som mirakulöst nog fungerar igen) och säga att om det händer igen borde jag ringa till ögonläkaren.
Sen kom han till det lite motiga, det som jag egentligen inte ville lyssna på och som jag inte alls vill ta till mig, frågor kring min framtid. Hur nu det kan ha betydelse.
Jag vet faktiskt inte hur jag ska reagera, särskilt inte då jag inte har S's golv att reagera på.
Nu är jag iallafall nästan friskförklarad igen och det är rackarns fint!
Kommentarer
Postat av: S
Mitt golv (och jag) finns alltid där för dig!
Trackback