När man bara vill lägga sig ned och gråta

Ni vet sådana där stunder när man bara vill gråta?
Nyss var en sådan stund. Skidåkningen gick skitdåligt, spåren jävlades med mig och jag var så arg att jag bara ville skrika och gråta. Absolut noll kraft i musklerna och dålig vallning. Bläää!

Men! För att vara lite positiv så var det himla, himla fint att vara ute. Fick lite lust att gråta bara för att detvar så fint och fint sällskap också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback