Dina färger var blå


Blå

Jag är väldigt uttråkad just nu. Så pass att jag bestämde mig för att slå maräng, för hand.
Blå maräng blev det och just nu står fina blå toppar i ugnen.
Det är ganska fint att vara uttråkad ändå.
Nu ska vi se om det händer något spännande i Roswell.
Godnatt ♥

Dagens

Förolämpning: senap och kapris
Komplimang: "Alltså, Cissi, jag älskar att du blir skadeglad"
Kroppsdel: Öra
Man: Alex Schulman, jag trodde inte att jag tyckte om honom, sen läste jag det här

Dagens ord

Nakenhavre

Salem ♥

"like Virgin Mary and Charlie Sheen, we were truly meant to be"

tisdag

Saker som jag pysslar med varje dag.
Mina dagar kan säkert tyckas vara långtråkiga, enformiga eller bara allmänt ospännande och visst, det ligger nog endel sanning idet men jag är rätt nöjd ändå.



Jag uppskattar verkligen det faktum att jag varje morgon hinner med att träna, äta frukost och läsa tidningen.
Att sedan ta en promenad till skolan för att lära sig lite om kultur och sen gå hem igen (alla promenader är med P3 i öronen) innan lunch fixas och äts framför Martha Stewart show, det är ju bara fint.
Plugga lite, promenera lite, äta lite, läsa lite, träna lite och så har hela dagen passerat.

Så, nu ska jag titta på lite mer That 70's show, sen promenera i solen, laga mat och läsa lite. Sen blir det träning och Roswell. Hihi



Läppar

Idag var jag in till stan för att äta gratis glass. Det var jättelång kö och så nyttigt är det ju inte med glass, hur gratis den än är, så jag skippade glassen.

Istället gick jag iväg till the Body shop eftersom jag för en gångs skull lyckades få med mig presentkortet när jag gick hemifrån. På jakt efter ett nytt läppstift smög jag in i den lilla butiken.
"Dags att köpa nytt läppglans?" ett butiksbiträde kommer fram för att hjälpa mig. (Jag tycker att det är jättejobbigt ivanliga fall, att någon annan ska välja åt mig eller hjälpa mig över huvudtaget men när det kommer till smink är jag lost så jag blev glad)
"Ja, eller jag hade nog tänkt mig ett nytt läppstift..." Jag stirrar in bland de olika röda, rosa och bruna nyanserna.
"Vad trevligt! Vilken färg hade du tänkt dig?"
"uhm, rött-ish?" biträdet tittar på mig med samma blick som jag har när jag frågar min lillkusin vad han önskar sig när han fyller och och han svarar: presenter...
"Jaha ja, vilken typ av röd vill du ha?"
"Oj, jag vet inte" Jag känner mig vid det här laget så extremt dryg att jag önskar att jag kunde få stå där ensam och fundera i en kvart, varför anfalla en stackars tjej som inte kan bestämma färg på läpparna?
"Vet du vad vi gör?" Hon visar mig bort till hörnet av butikslokalen och ber mig sätta mig i stolen. "Vi provar lite och så får vi se vad som blir bra!"
Jag känner mig aningens olustig när kvinnan framför mig stirrar på mitt ansikte för att bestämma vilka färger som passar mig.
"Ja, man brukar ju avgöra det här med färgerna på om man är varm eller kall men det går inte riktigt på dig. Du är både och. Dina ögon är typiskt kalla men resten är mer åt det varma hållet"
Ha! Om hon bara visste.
"Vilka färger brukar du ha på dig då?"
"Alla."
"Öh? Alla?"
"Ja, nästan iallafall, jag tycker om färg"
"Oh, okej, vad brukar du ha mest, orange eller babyrosa?"
"Definitivt inte babyrosa"
Hon skrattar och vänder sig om för att ta fram en färg.
"Vad bra du har det som är både kall och varm, då kan du ha alla färger, det är precis så som alla vill se ut"
"Hehe..."
Jag skrattar, om än obekvämt, till och konstaterar för mig själv att den här kvinnan måste vara väldigt bra för affärerna. När hon senare ger mig en komplimang för mina fantastiska läppkonturer vet jag inte riktigt hur jag ska göra för att låta bli att skratta högt. Jag har ju knappt några läppar!
Nåväl, jag kom där ifrån sminkad och med ett nytt läppstift, då kanske det inte spelar någon roll att jag känner mig som en clown med "tydliga läppkonturer" och massor av färger.

Måndag






Lööööv



Idag har jag fifflat med min kamera och hittat den underbara inställning som gör att man får så här härligt korniga och mysiga bilder.

Något att hänga i julgranen...

Titta vad jag hittade på dagens promenad:


Ambitiö[email protected]




Som en blomma, mitt i stan



Jag ska berätta för er om en kille jag känner. Han är lite som maskrosor.
Så här känner jag för maskrosor:
När det är soligt och våren är så där nära explosion, som den bara är i några dagar, då kommer maskrosorna. De kommer upp mitt i den gråa vardagen och med en kraft så stark att den tar sig genom asfalten. Det är så fantastiskt imponerande att jag liksom måste stanna upp och beundra det hela en stund. Himla fina är de också, på ett ganska rått sätt, lite som en rockstjärna.
Jag blir alltid himla glad de första veckorna när maskrosorna kommit. Jag blir så där sprudlande lycklig som man beskriver nygifta brudar. Det är bara det att ju längre tiden går desto tröttare blir jag på de där förbannade blommorna. Man blir svart om fingrarna när man tar på dem och det flyger vita fluffiga frön överallt. De är i vägen och jag vet liksom inte vart jag är på väg.
Min gammelfarmor älskade maskrosor och på hennes begravning låg det små buketter med maskrosor över kistan. Det var fint. Hennes vänner hade fixat det. Tänk så fint och genomtänkt. Jag kan inte tycka illa om maskrosor när det kan vara så fint. Begravningsvärdigt.
Så kluvna äro mina känslor angående blommorna av släktet Taraxacum.


 Det är himla, rackarns glädjerus när vi träffas första gången på våren men efter ett tag behöver vi ta avstånd från varandra. En paus för att bli så där glada igen när våren kommer. 

Och nu är det vår igen.

Kärlek

Klockan är halvsju, det är lördagkväll och jag gäspar. Sorgliga varelse
Jag tänkte snart ta mig en promenad i kvällssolen men först måste jag berätta vad jag upptäckte häromdagen, igår tror jag att det var.
Jag är lite kär. Jag är lite kär i
Calle Schulman. Han är fantastiskt underhållande och distanserat vettig. Tjusig är han också.

Så där ja, nu ska jag gå ut.

Häppåre!

Besökt

Nu är det tomt i mitt hem. Rackarns så trist men rackarns så trevligt det har varit!




En dag i solen

Okej, nej, sol kanske är att överdriva, det regnade ju faktiskt ganska mycket.
Idag har vi gjort Tornby osäkert och imorgon är det vi som gör stackars US osäkert.
Oh yes, Cissiluren is back at US på min finaste engelska.
Iafton har vi haft skrattfika med J. Ruulig
Hihihi
[Och... efter X antal skämt med marint tema alternativt bröder är jag fnissigare än på länge]

Två mörka ögon och leendet du gav mig...

Iih nu kommer hon snart =)


Just nu utanför mitt fönster



Det snöar. Och inte lite heller

Trött

Åh, jag är fortfarande väldigt trött. Inte riktigt lika trött som igår men ändå väldigt trött.
Jag har tvättat hela dagen och i afton ska jag stryka och se på film♥
De mystiska drömmarna fortsätter. Inatt hade jag cancer i lymfkörtlarna.
Imorgon kommer MA så då blir det nog bättre tror jag :)
Nu ska jag vila lite tror jag. Tjippohej

Mardrömmar och Michael Kelso

Vilken konstig dag det här har varit!
Jag gick upp tidigt, tja relativt tidigt iallafall, för att ringa till sjukan. Efter det hade jag tänkt träna, tvätta, diska, städa och fixa iallmänhet. En myshemmadag.
När jag efter 48 försök äntligen kommit fram till en stackars sköterska på neuromottagningen bestämde jag mig för att träna, bytte om och fick helt plötsligt sjukt ont i huvudet. Så jag satte mig ner på sängen en stund för att hämta andan.
Rätt vad det är så försöker någon ta sig in i min lägenhet?!
De rycker i handtaget, om och om igen och jag kan höra hur de sätter nyckeln i låset och vrider om.
Jag får panik och försöker få tag på min telefon men jag når den inte och jag kan inte röra mig från bröstet och neråt. Panik panik panik. Jag skriker på hjälp och det är då jag vaknar, med andan i halsen och ett huvud som dunkar värre än någonsin.
Sen har dagen gått och jag har inte orkat göra annat än att ligga i sängen. Fram tills alldeles nyss då jag masade mig ut till köket för en kopp kaffe. Efter kaffet började That 70's show och precis när käre Michael Kelso dyker upp gör huvudet mindre ont. Nu gör det bara lite ont men jag är fortfarande sjukt trött och förtillfället enormt hungrig.
Om jag hade en vän som Harry då skulle han vara här och trolla fram mat till mig.

Jag ger aldrig upp

Nej, jag gav inte upp. Efter 50 försök kom jag fram.
Det var väl inte direkt något givande samtal men förhoppningsvis gav det något, litet.
Fast jag vet inte jag. Mina 6-8 veckor ökar snabbt "Ja, jag vet inte när doktorn har mottagning, i maj tror jag är nästa gång. De är ju mest på op. de här herrarna".

Nåväl, nu är det dags att ta tag i den här måndagen och veckan med för den delen.

Häppåre

Om att vilja ge upp

Jag ville inte ringa från första början. Jag tycket att det är alldeles för obehagligt och det finns så, så mycket jag hellre skulle ta mig för. Det jag den här morgonen sitter och försöker åstadkomma är ett samtal med neuromottagningen. Det går dåligt. Jag har nu ringt 25+ gånger, utan framgång och jag vill så gärna ge upp och lägga mig att sova en stund till. Man får inte ge upp, det är inte okej.

Trägen vinner heter det ju och det här känns som en dålig grej att förlora i.

Tankar om framtiden.

Jag borde flytta till London, tänker jag när jag läser Anders Lokkos krönika i söndagens kulturdel av SvD. Det är precis vad jag borde göra.


Jag lyssnar på Mozarts Pianosonat nr1 i C-dur (Jag älskar det allegrot, bildade människor må påstå att det är barnsligt med Mozart, då är jag väl barnslig då. Det är inte hela världen.) och jag inbillar mig att när jag blir vuxen, på riktigt, rik och framgångsrik då kommer jag bo i en stad med att myllrande kulturliv.


Jag kommer gå på torsdagsopera, lördagssupé och på söndagarna kommer jag gå på salong. På onsdagarna kommer jag gå på musikal med min man som har blå ögon och brunt ostyrsligt hår. Vi har inga barn, inte än, för när vi får barn ska vi flytta till den svenska västkusten och vi är inte färdiga med vårt liv i London.


Ibland tar vi långledigt över helgen och far på week end-resa till Frankrike. Där vandrar vi omkring bland anrika caféer och antikvariat, vi köper makroner och vin med oss hem och vi går på middag med våra franska vänner, Jean-Claude och Pierre.

Jag byter musik till Chopin, inte lika barnslig längre utan moget längtande.


Under en helg i maj åker vi ut på den engelska landsbygden och följer Elizabeth Bennets fotspår. Det är förstås min idé och jag blir sprudlande glad när vi når Chatsworth House. Det luktar gräs.


Jag skulle vara så lycklig, med min man, där i London...


Underbart






Håhåhå, jag gillar den här låten! <3

När det är lördag och man inte vill göra någonting

Idag är en sån där dag då jag utan problem skulle gå om kring hela dagen i flanellpyjamas.
Det känns som söndag.
Jag vill lägga mig ner i soffan, lyssna på Winnerbäck och dricka te.
Jag vill titta på Breakfast at Tiffanys för den får mig att må bra.
Jag vill äta choklad i massor.
Fast.. Det är ju inte vad jag vill egentligen.
Jag vill åka till Florens och äta god mat.
Jag vill promenera genom Majorna i solen.
Jag vill dricka morgonkaffet på en båt och dingla med fötterna precis ovan vattenytan.
Jag vill åka till Argentina och dansa tango
Jag vill hoppa Bungy Jump i Nya Zeeland
Det är vad jag känner den här förmiddagen..

Ta vara på dina kreativa stunder

Jag har (enligt en mycket god vän till mig) tre olika lägen;
- Arg-Cissi
- Glad-Cissi
- Galen-Cissi

Detta är alltså hennes tolkning på deppig, "normal" och manisk.
Fast... jag tycker nog att hennes ord är finare.

När jag är galen är jag kreativ som få.
Vilket är varför min lägenhet ser ut som den gör. Det är instrument, färger, penslar, dukar, symaskin, provdocka, pennor och skrivblock. Överallt. Jag måste dessutom göra allting samtidigt. Att bara sitta ner och sy en klänning och faktiskt sy klart den, det vore näst intill omöjligt. Jag har dessutom en miljon olika intressen.
Jag minns att jag, när jag var yngre skulle förklara för någon hur det kändes. "Tänk dig en ballong- Innan du blåser upp den är den lugn och avslappnad men sen blåser du in en massa partiklar som slåss och vill ut. Det är så det känns, som om det finns för mycket energi på en för liten plats. De slåss och de vill ut."
Det har alltid varit väldigt viktigt för mig att verkligen ta tillvara på de dagar eller veckor då jag verkligen flänger runt som en yr höna mellan tavlor och symaskin. Har jag inte skrivit minst en ny låt, sytt någonting nytt eller ritat/målat något får jag panik och måste göra något ännu större. Det låter kanske konstigt men jag har lärt mig att tycka om det. Och tur är väl det, för efter så här många år som en galen människa hade jag kanske inte klarat mig annars... =P "It takes a fool to remain sane".
Även om det ibland blir långa och många galna stunder händer det också att jag bara får en helt vanlig kreativknäpp. Det hade jag idag. Jag var kreativ men lugn.
Idag har jag kommit på hur jag vill att min brudklänning ska se ut. Vit spets och vitt siden sitter uppnålat på provdockan. Kort, 60-taligt och underbart. Jag kommer ju inte sy klart den nu heller men jag kan nog sitta och titta på den en stund till, om jag får.
Gjort en knasigt god basilikabearnaise har jag också. Hihi
Åh, vad jag önskar att alla fick sådana fina, små kreativamonsterstunder. Världen hade kunnat bli så vacker då.
Ta tillvara på era kreativa stunder! Gör något fint till världen!

Vårvindar friska

Här sitter jag med en stor kopp livslust i handen.
Jag tar ett bett av min choklad-/marsipanbit med smak av päron och congac.
Jag tittar på antikrundan och imponeras av hur mycket fint det finns.
Planen är en extremt lugn fredag i mitt vardagsrum. Det ser jag fram emot.
I min ensamhet ska jag krypa upp i soffan med massor av te, morötter och en bra film. Gör-gött!
Nu ska jag återgå till vacker konst och gamla ting.
Tjipp

Åh nej... - eller- till S

Du vet den där skjortan jag pekade på för ett tag sen?
En rutig i olika färger.
Hur som helst sa jag att jag skulle ha karln som hade en sån skjorta.
I lördags träffade jag en kille med en sån tjusig skjorta.
Brunt, rufsigt hår och skägg hade han också. Snygg snygg snygg!
Jag fick verkligen bita mig i handen för att låta bli honom. För det var jag tvungen att göra.
Muuu

Ack ack ack

Brunt rufsigt hår, skägg, blå ögon och så heter han Olof (Nej jag kan inte släppa det, det är det sötaste namnet)
Ja, om man kunde var kär i en person som man bara träffat två gånger... oj oj oj





Uppdaterat: Nej, han har ju inte Olof som tilltalsnamn.


oh no

Rockenroll, blåa ögon -igen. Igen.

Sluta upp med allt gnäll!

Jag ska börja ett nytt liv. Kanske inte nyttigare men absolut lyckligare. Det börjar med att kasta ut det olyckliga.



Ett öppet brev till migsjälv.

Kära Cecilia,

Det är dags att sluta gnälla nu. Du är 22år gammal, det tjänar inget till med detta meningslösa klagande. Det spelar ingen roll att du är ensam, sjuk, utan ljus framtid och med ett allmänt meningslöst liv.
Vill du inte vara ensam får du ta tag i saken och faktiskt träffa folk.
Att du är sjuk har du ingen makt över själv. Kanske blir du frisk och om inte så har du inget val annat än att acceptera det och kämpa vidare. Det finns ingen anledning till att klaga över det. Det finns folk som har det värre.
Vad gäller framtiden, så kan ingen veta vad den innehåller. Du kan visserligen försöka styra den åt det håll du vill men gör det i så fall. Gör val som är genomtänkta men överanalysera inte. Kom ihåg att livet är det som händer vid sidan om.
Angående ditt meningslösa liv. Det är heller inget att hänga upp sig på. Gör något meningsfullt då. Volontärjobba, utbilda dig till specialpedagog, berätta för dina vänner att du tycker om dem eller vad som helst.
Skärp dig!
Bestäm dig för att bli lycklig!

Love, C



Nothing in this world worth having comes easy.

En sån där liten historia om kärlek


Det var sensommar. Precis lagom fint när skolan just börjat.
Jag minns faktiskt precis när jag träffade honom första gången. Han hade riktigt, ruskigt kort hår men man kunde se att det var ljust. Rockenroll, blåa ögon hade han också, eller har ska jag väl säga, för han har dem fortfarande. Anledningen till att jag minns honom är att han stod på andra sidan rummet och stirrade på mig. Jag var övertygad om att han var galen och återgick till att prata med min nära vän och hemliga flirt herr M.
Några veckor senare fyllde han år, vi hade med oss en tårta som alla i hemlighet hade slickat på innan vi gav bort den. När han börjat äta visade vi det kortet. Vi skrattade gott.
Han fick en tavla, four eyes, och jag fick se hans glasögon. Den rackarn hade lurat mig med linser. Han var väldigt söt och vi dansade. Det var här det började.
Vi hade väldigt roligt ett tag och hade jag tillåtit det hade jag nog fallit för honom.
Jag övertalade honom om att ha mer färg och fler scarfs. Man kan aldrig ha för många scarfs.
Sen började det bli seriöst så då tog jag mina saker och for. Vilken fegis jag är!

Nu är han ännu sötare för han använder fina halsdukar och solglasögon.
Jag brukar se honom ibland.



Jag kom att tänka på honom igår och hur det var och hur det gick. Tänk så lika men ändå olika folk kan vara.

pjuh!



Jag kommer att ha en sådan hemsk träningsvärk i magen imorgon ty jag har skrattat som en gris.
Kände mig lite småbusig och tänkte busa till det lite men istället hamnade jag för ett ögonblick på S's blogg och läste inlägg från tiden i Y1. Ögonblicket växte och nu är klockan läggdags.
Har läst citat om skäggiga karlar, C och herr Oskar som inreder nya lägenheten och några om en ganska desperat snubbe. Fantastiskt roligt om jag får säga det själv.

Nu, Scrubs och Seinfeld innan det är dags att sova.
Imorgon, brödbak och dejt med J. Hihi

Citat från S's blogg för längesen <3


"Istället för att få en god natts sömn sov jag med en snarkare och nån som ställt 5 väckarklockor"






Reklaminslag

Eftersom jag har kommit på vad jag vill bli när jag blir stor men inte hur jag ska göra för att bli det tänkte jag lägga in ett litet reklaminslag för Cissis Mat, här.

Jag vill bli matskribent. Så, nu var det sagt.


Måndag



Vilken härlig måndag det har varit!

Började dagen med en föreläsning i färglära, tog en sväng förbi Origo, hämtade kurskataloger, gick hem, åt lunch och sen bar det iväg på en långpromenad i solskenet. Eller, njae, lång och lång, en timmes diskussion om livets viktiga frågor och rent allmänt om tapas, solsken och shopping hanns med iallafall. En enorm kopp kaffe i solen och sen var jag tvungen att gå in. Läste igenom kurskatalogerna och markerade det som var intressant. Alldeles för mycket men inget som gav klarhet.
Nåväl, jag kommer ju troligtvis inte hitta en kurs som innebär att man dansar och sjunger med i håkanlåtar samtidigt som man lagar mat, så det är kanske bara att bestämma sig för det nästbästa?


Jag...



...Äter äppelskivor och dricker blåbärste.
...Läser Elsas underbara berättelser om kärlek och hur man dricker mojitos och spelar tv-spel natten lång.
...sjunger "Rockenroll, blåa ögon- igen" och fnissar åt, han med de blå ögonen
...har målat naglarna i en hemskt ful orange färg
...Tänker hela tiden "åh vad fint! Det kan jag ha när vi seglar i sommar" fastän jag förra sommaren bara ägnade en enda liten helg åt segling
...tycker att aprilsolen är himla vacker
...ser fram emot en ny vecka

Ordentliga jag

Jag skulle ta tag i livet idag.
Det var idag jag skulle bestämma mig.
Jag skulle logga in på studera.nu och där och då skulle jag veta vad som var rätt.
Det gick inte att logga in så nu sitter jag istället här och dricker kaffe och googlar recept.
Kanske är det det som är rätt?

Dagens drömjobb

Krönikör för allt om mat

En film för dig och mig

Är detta månne en film för dig och mig?
Jag vet inte det jag men jag kan ändå inte låta bli att vilja se den.

" ”Kick-Ass” är full av roliga idéer och snygga färger" - Jane Magnusson



 

Dave Lizewski (Aaron Johnson) är en typisk amerikansk tonårstönt av det slag man oftast ser på film. Tjejer ignorerar honom. Killar tar hans lunchpengar.

Fem minuter in i filmen sitter han och runkar på sitt pojkrum. Vore jag inte filmkritiker och därmed tvingad att se klart filmen skulle jag rest mig upp och gått. Jag är väldigt trött på att se amerikanska tonårskillar runka. Det borde finnas ett filmrunkförbud. Vad vill man egentligen uppnå? Vi vet att killar runkar, det har vi lärt oss, om inte annat genom amerikansk tonårsfilm.

Annons:

Nåväl, jag sitter kvar. När han inte runkar läser Dave serietidningar. Dave, som är lika trött på att bli av med lunchpengar som jag är på runkscener, bestämmer sig för att bli en superhjälte. Han kan inte flyga, se genom betong, spruta spindelvätska ur alla hål. Hans enda superhjältedrag är att han inte vill se på när andra blir slagna. Han vill ingripa. Plötsligt är jag lite glad, med betoning på lite, att jag satt kvar.

Dave tar superhjältenamnet Kick-Ass. Han blir snart Youtube-kändis men får också varje ben i kroppen krossat. Tappert reser han sig upp och börjar om och får snart sällskap av likasinnade. Framför allt den 11-åriga lilltjejen Hit-Girl (Chloe Moretz). Hon är den tuffaste tjej jag någonsin sett på film. Hon hugger av armar och ben på skurkar. Skjuter sönder knarklangare, knivskär och svär.

Har man liksom jag ilsknat till över att filmtjejer är så mesiga, får man nu svar på tal. ”Kick-Ass” är full av roliga idéer och snygga färger men är så våldsam att man till slut mår mer illa av det än av allt runk i världen.

Jane Magnusson

[email protected]




Men då slösar vi bort våra liv






Här om dagen sa jag till min kära vän M att jag ville bli lite kär.
Inte på-riktigt-upp-över-öronen-kär utan lite härligt nyförälskad.
Hon talade om för mig att det inte gick, jag var tvungen att vilja ha allt eller inte få något.
Grejen är bara den att jag inte alls förstår varför jag sa att jag ville bli kär. Jag vill ju inte det.
För "sånt där är slöseri med tid" men "Det här har växt i mig åh så länge nu".
Och nu sitter jag här och undrar om jag är helt från vettet.
För sådana där "Rockenrollblåa ögon igen" får mig att tänka att "Den här gången kanske världen förstår oss".
Man ska vara försiktig med vad man önskar sig.

Egentligen vet jag ingenting mer än att "När tiden är rätt ska jag plocka upp dig och ta dig långt härifrån"
och att jag vill skrika: "Ge mig en kyss innan du går att bygga en dröm på. En kyss innan du går, en kyss att bygga en dröm på"
Men jag kan ju inte göra annat än att hoppas att:
"Här kommer lyckan för hundar som oss"





Nu skjuter jag undan detta och målar naglarna orangea istället.

Jag är klok när jag är trött

Citat från en trött cissilur: "Jag är flexibel som en katt" (angående något så otippat som 21/4)

Men just nu vill jag mest bara ringa och väcka M, men det får man ju inte göra...
Vaaakna M, Vakna

Vår

Det är vår nu.
Jag gillart.


En trött husmor

Jag har kanske nämnt att jag ibland är överdrivet förvirrad.
Ikväll var det en sådan kväll. Jag kunde för allt i världen inte förstå var jag lagt glasögonen. Jag tittade på alla logiska och mindre logiska ställen (kylen, frysen och skafferiet) men hittade dem inte. Inte förrän jag satte mig ner för att borsta tänderna. Där hängde de!



Nu ska jag lägga mig och läsa lite imin nya finfina favoritbok!





Godnatt!

Kaka till S

Det är en kaka kvar. Den är till S.

Så här är det

 

1: Breddgrad

2: Nollmeridian

 

Bara för att förtydliga


Kalasfika

Iafton var det fika hos Cissilur. Trevligt var det =)
    

Nu blir det Seinfeld och Scrubs i sängen, sen sooova för imorgon börjar skolan igen. Tjoho! =)

Ett påsklov - några bilder















































Skype?

Nu tror jag att jag lyckats installera min nya fina ip-telefon =)

Ont i magen

Nu har jag ätit så att jag fått ont i magen. Sorgligt men sant. Te, godis, muffins, mat och nu står min mage i fyra hörn.
Imorgonbitti bär det av mot Linkan igen. Det har varit en mycket trevlig, aningen stressig, dalavistelse men det ska bli lite skönt att komma hem igen.

Nu blir det att se klart på bond i soffan med mami. Sen sömn.
Godnatt!

Lördag

Välkommen in i min lördagsmorgon!

Morgonen innehåller idag:
Salem al Fakirs nya skiva
Ett nytt te från Johan&Nyström
Äppeljuice
Vanilj&Passionsfruktspannkakor med ekologiskt äppelmos
SvD kultur
Påskliljor
och inom en inte alls för avlägsen framtid även melodikrysset

Ack ack ack så fint.

Gött som körv!

Långfredag

Det är långfredagskväll och av någon anledning känner jag mig en aaaning grön i pälsen, igen.
Det här med cognac och rödvin, alltså...
Nåväl, kvällen har varit bra med fint folk, oxfilé, gott dricka och en kvällspromenad.

Imorgon är det påskafton, vilket innebär kalkon, kusinträff och luftgevärsskytte. Det kan ju bara bli skoj!

Hemlängtan?

Är på tok för trött och stirrig för att skriva något sammanhängande så det får bli punktform-ish.

-Tillbaka i för mellandlandning i Ludvika efter härliga dagar i Idre!
-Kom hem till kaffe och presenter, inte heller helt fel.
Fick bla fina skor från There goes the neighbourhood av mormor och en IP-telefon av mor&far. Gött!
-Imorgon kommer F-filur och sen blir det födelsedagsmiddag
-Jag är ibland en aning korkad. Hade massor av mail i inkorgen när jag kom hem. Varför? tänkte jag. Sen kom jag på't.
-Jag saknar min lägenhet och min säng
-C, tycker redan att det är aningens trist utan S och grabbsen.
-Har ingen sladd till kameran här = inga bilder innan jag är tillbaka i Linköpiiing
-Joyeux Paques!
-Dagens är två äkta dagens, helt enkelt tänkvärda (Det var tvunget att bli två..)








"You can allways change your heart but you can never change your past"