Cissiluren

Då har man ett val: Bli tjurig eller glad. Jag gör ett försök med det senare

Stod och halvdansade vid spisen när jag hörde hur mormor kom in  från andra sidan huset "Du det är ju nästan så att det luktar gott här" Ja, tack, ja.

Efter maten tog jag på mig raggsockor, fleecetröja och träskor och gick ut för att klippa ner en blomma som jag glömt ta hand om i höstas. Det slutade med att jag gjorde iordning halva hallonbuskaget. Hittade en jättestor svartvinbärsbuske gjorde jag också. Den var nog 5m från kant till kant. Sen kom jag på att jag bara hade lite, lite kläder på mig så jag gick in och gjorde hot chocolate fudge sundaes, eller ja glassen gjorde jag inte, den var gjord förra veckan och bara att ta fram, ganskasånajsasså. Ett perfekt avslut på en smårörig arbetsvecka.
En sak med det här att försöka få in 40 timmar på de 24 man har är att när det väl är fredag och efter tio då är man tröttare än jättetrött. Sommaren kan bli intressant, på ett bra sätt.

Så för att ladda inför den: Godnatt!

Sen skulle man ha, t.ex., Internet!

Det är ändå helt O.K. tycker jag.

Hurra hurra hurra!

Grattis J!

- Jag har en envis hosta

- När jag cyklade hem idag bestämde vädret sig för att skicka massor med vatten från himlen

- Kommer ev. ev. jobb dubbelt i sommar

- Jag tänker vara bra lat och ta bussen imorgon

- Imorgon ska jag äta tårta

Ja, det är väl inte så mycket mer spännande än så. Jobba, äta, sova.

Lägger fram kavaj, blus och byxor, svarar på jobbmail, packar väskan, hoppar in i en varm dusch och sen kväll.

Kavaj, blus och byxor?!

Riktigt vuxenjobb?

Ansvar?

JAG HÄNGER INTE MED!

Klagar förstås inte, jag bara förstår inte. Min hjärna är nog för trög för att fatta sånt här.

Näsan i de stigande ångorna.

Andas in. Djupt.

Lukterna hintar om hur fantastiskt fint det ska smaka.

Luktar en gång till.

Smakar. Åh.
Nu är kaffefastan över!

Vetenskapens värld pratar om grejer jag förstår, kan och behärskar.

Chock.

Är sängen obäddad när man ser att det är alldeles otroligt omysigt ute är det lätt att man trillar ner igen. Det vill man ju inte riskera.

Taggar satcmaraton med ÄNNU mer te. Det måste ju hjälpa.

Står förbannat nära spegeln eftersom jag inte har några glasögon på och försöker hitta fokus.

Står förbannat nära spegeln och har helt plötsligt fokus på min högra kind.

Står och stirrar på kinden. För jösses vad rynkig den är. Otroligt. Enormt. Skrynklig rent utav.

Står och tänker att näej då. Jag är bara tjugotre.

Står förbannat nära spegeln, sittrar på rynkorna och tänker 23 men inser snart, NEJ! Inte länge till!


MVH
Mycket_rynkig_tjej_88

Vartenda synligt plagg var rött. Alla olika röd. Hur kul som helst.

Men! Men!

Ibland är det fredag efter 18 och man sitter i soffan med ett glas rött och lusläser kokböcker, ser mattv och trivs. 
Oh yes.

Nu. Är. Det. Helg!

Att göralista:

Laga cykeln

Skriva tenta.

Så, jag är väl påväg ut till cykeln nu antar jag.

Ha en fin dag!

Rösten: "hm... skidskytte"

Då klickar det. Bröderna Fourcade.  Japp.

Det är det inte.

För, även om det bara är jag som kan förverkliga det jag vill så kan det vara nyttigt att jag då har koll på vad det är jag faktiskt vill, kan och känner. De gamla, däribland "trägen vinner", får naturligtvis hänga kvar de med men det kan behövas lite nytt liv. Lite ny energi. En chokladkaka.

Underligt efterhandsinspirerad blev jag av boken och filmen "Eat Pray Love" och jag tänkte att  För Sjutton! och det där ska bli mina ord. Mina Ord. Jag kan så klart inte bara ta ett gäng ord utan att de har någon verklig betydelse för mig, i mitt liv. Så, tillåt mig därför att förklara.

Eat:

Det här med att äta, känns ju ganska självklart för mig. Att äta är att leva och det finns få saker som är så fantastiska som mat och middag. Något jag borde bli bättre på är dock att verkligen njuta av maten. Att njuta. Det borde kanske vara ordet. Att äta och njuta livet. Att leva.  Att äta är att leva, att leva är att äta. 
Pray:

Jag ber inte. Det gör jag bara inte. För mig får ordet istället ha betydelsen i svaren på en bön. Euhm... Vi kan väl kanske kalla det att hålla sig mentalt stabil. Det ska vara bra har jag hört och väl värt ett försök.
Love:

Kärlek. Det är väl iallafall inte ett svårt ord. Hur betydelsen skiftar är en annan femma. Jag ska komma ihåg att tycka om andra människor och ta hand om den som behöver det när jag kan. 


Ja jösses, vilken harmonisk människa jag ska bli. Ser lite framemot det.  Steg 1? Att sluta vara så förbannat ond.

---

Nu, tillbaka till plugget!

Ja. Tack.

Det är morgon, på TV:n visas gomorron och ur högtalarna på datorn strömmar morgonpasset men mitt fokus ligger på texten på datorskärmen. Skivdebutanter med egen stil. Artikeln handlar om tre unga vuxna som släpper skivor nu. Den första, Alice B, skriver och sjunger fantastiskt ärlig, sårbar och genuin musik med texter på svenska. Skribenten Jenny Leonardz jämför henne med Laleh och Thåström. Fint, bra. Den tredje skivdebutanten jämförs med Prince och Kaah. Han själv säger att han inspireras av Timbuktu och Bilal. Bra, tack men det var inte det jag vill säga. I mitten handlar artikeln om Linnea Olssons cellopopskiva Ah!.

Jag såg Linnea och hennes cello i Nyhetsmorgon för någon vecka sen. Musiken var till en början svår och jag förstod inte alls varför hon massakerat det fantastiska ljudet från cellon så men efter några sekunder ytterligare sjönk det in. Det var speciellt. Det var bra. Att cellons toner gifter sig fantastiskt bra med sång och överlag den mänskliga rösten är förstås redan vida känt och intstrumentet är oerhört vanligt i dagens populärmusik men enbart en cello och sång? Utmärkt! Sen händer det där fula, onda och fåniga som jag egentligen inte alls vill kännas vid. För ett ögonblick blir jag missunnsam. Så bra var hon väl ändå inte? Var det inte lite falskt? Vem tror hon att hon är där i TV4? Men vad i hela friden Cecilia?! Skärp dig nu! Den går över rätt fort, den där missunnsamheten, för den bottnar i avundsjuka och det har jag ju redan kommit fram till att jag inte vill ägna mig åt. Alla har vi bra och dåliga sidor och det är ju fantastiskt! Det är ju så himla fint! Tänk att en cellist visas i så fina salonger. Vad bra det vore om det blev jättepopulärt! Vilket uppsving! Fler klassiskt skolade cellister åt Sverige! Så glad, så glad blir jag. På riktigt. I hjärtat. Lycklig! Och samtidig:

Guuuud vad jag vill ha akademiska poäng i klassisk cello!

Jag ringde i en mix av panik och förtvivlan till Stångåstaden/Studentbostäders journummer och sa "Min spis är sjuk!". Den mycket hjälpsamme mannen i luren bad mig att stänga av spisen m.h.a. säkringarna. Så då gjorde jag det. Efter någon timme och en Vasaloppsspurt som heter duga kom en väktare och frågade om det var jag som hade problem med elen.

Så klev han in, drog ut spisen och konstaterade att det inte var något fel på elen utan mest troligt att det var spisen som var sjuk. Han konstaterade även att det nog inte fanns reservdelar till en så gammal spis och att jag nog fick klara mig utan den i några dagar.

"Det blir nog pizza för dig idag du"

Jaha, tack och hej. Suck. Vad gör man nu då?

Jag har aldrig riktigt greppat det här med Carrie i sex and the citys "Jag förvarar tröjor i min ugn". Vad gör folk som inte lagar mat? Har de inte världens tråkigaste liv? Äter de läskiga processade grejer? Är de extremt onyttiga? Har de inte ont överallt/är svårt deprimerade? Jag förstååår inte. 
1. Jag har inte råd att äta ute.

2. Kan knappast hitta färdiga frysta portioner som är ekologiska och bra.

3. Det är inte säsong för en lätt sallad.

Det enda jag kan komma fram till är

1. Raw Food (tyvärr verkar det dyrt och innehålla massor med nötter&mandlar)

2. Mikrovågsugnen

3. Kaffebryggaren, den ska väl kanske vara bra till något nu när jag påbörjat min kaffefasta?

Allra bäst vore det väl ändå om jag fick en ny, fin och fantastisk spis.

Så, snälla studentbostäder, kan jag få en ny spis?

frk Liss sitter taggad i soffan.

Pannkaksfrulle, fruktsallad, tekanna och allmänt mysigt läge.

Morgonens lärdom: Skulle jag någon gång i livet finna mig utomlands en viktig dag som denna så kan jag se det på svtplay. Viktigt för en tönt som Cissi. Nonsens för andra.

Spännande saker på TV innan halvåtta: Inte alls så mycket.